Att kunna erbjuda en trygg famn och äkta närhet är morföräldraskap som bäst!

Då min dotter berättade för mig att jag skall bli mormor, blev jag mycket glad. Tänkte då öatt som tur är jag till min profession barnmorska. Nu kommer min dotter att få svar på frågor och funderingar om graviditet och förlossning direkt av sin egen mor. I dag nästan åtta år senare kan jag ödmjukt konstatera att jag som blivande mormor inte då förstod vad morföräldraskap på riktigt innebar.

Efter att jag fick se mitt nyfödda barnbarn bara några timmar gammal, väcktes nya enorma känslor. Då insåg jag att min yrkesidentitet inte längre kunde styra mina personliga värderingar och anknytning till detta nyfödda barnbarn.

Under min yrkeskarriär har jag sett många nyfödda, men denna gång var det något som var annorlunda. Att ha detta lilla barnbarn i famnen kändes mycket speciellt och overkligt.

Långt senare förstod jag att jag omedvetet, men ödmjukt klätt av mig min professionella barnmorskeroll och öppet tagit emot min nya roll som nybliven mormor. En roll fylld av beundran, stolthet, förundran och spänning.

I dag är jag en stolt mormor till tre barnbarn. Glad och tacksam över möjligheten jag fått att uppleva denna nya roll. Rollen som jag personligen upplever som ett privilegium. Rollen som jag blivit tilldelad oberoende av tidigare erfarenheter eller professionell bakgrund. Rollen som tillåter mig att uppleva, beundra och förundras över mina barnbarns individuella utveckling samt möjligheten att få bekanta mig med deras unika personligheter.

I dag tycker jag mig ha en lite bredare insikt i vad morföräldraskap handlar om. Det viktigaste för mig som mormor är – att kunna erbjuda en trygg famn och mycket äkta närhet.

Ekvation: Arbete + familj + fritid

Det finns ett behov av att skilja på arbete, familj och fritid, men behovet kan se helt olika ut hos olika personer. Där någon kommer på arbetsidéer i bastun, kopplar en annan av genom att lyssna på musik i vilrummet på arbetsplatsen. Någon behöver en tre veckor lång resa till Fjärran Östern för att helt koppla av från arbetet. Då lönar det sig att även låta e-posten vila. För någon annan kan det räcka att veta, att man inte behöver infinna sig på arbetsplatsen under ett par dagar, utan kan njuta av lugnet hemma ensam eller med familjen.

Gemensamt för fritid och tid med familjen – till skillnad från arbetstid – är att personen upplever, att han eller hon inte behöver vara tillgänglig för arbetsärenden eller bära ansvar för, uppdatera eller planera saker med koppling till arbetet. Man är fri. Man får släppa taget för en stund och låta andra ha hand om saker och ting och bära ansvaret. Detta är en befriande känsla – för en stund känner man sig lika bekymmerslös som i barndomen.

Få vuxna saknar dock helt ansvar även under fritiden. Många föräldrar är även under semestern familjens kock, badvakt och researrangör. Många personer i arbetsför ålder tar hand om äldre anhöriga. Människor rustar upp fastigheter och sig själva: de renoverar hemmet eller stugan och motionerar. Tiden med familjen och fritiden tas upp av olika vardagliga och mer festliga sysslor.
Hur man lyckas lösa ekvationen fritid, familj och arbete påverkas av flera faktorer, såsom arbetets art och hur belastande det är, hälsotillstånd och ålder, make/makas hälsa, familjens storlek och barnens ålder. Var och en i arbetslivet som lyssnar på sin egen kropp kan dock själv ana och känna var gränserna för den egna tiden och orken går. Förhoppningsvis stämmer de relativt väl överens med de mål uppställts för arbetet.

På grund av de ekonomiska konjunkturerna för tillfället varierar arbetsmängderna, och arbetet karaktäriseras av variationer i arbete/arbetslöshet, familj/familjelöshet samt tid/tidsbrist. De som har arbete arbetar för flera. En del lider för sin del av osäkert arbete, rädsla för att förlora arbetet, och en del även av en odefinierad vardag.

Det är till en del individuellt var gränsen dras, eller hur tydligt olika personer vill skilja åt arbete och resten av livet. Det är även individuellt hur lätt olika personer har att koppla av på fritiden. Är det ens möjligt för många att helt koppla av mitt i den osäkerhet man upplever, och hur mycket oro väcker arbetsärenden som samlas på hög hos olika personer?

Vissa saker kan dock gemensamt anpassas: Inom vissa företag har man utarbetat vettiga interna spelregler: Spara ditt intressanta meddelande som utkast och skicka iväg det först under arbetstid! Man skickar alltså inte e-post till kollegorna klockan halv fem på morgonen, även om man själv råkar arbeta som bäst då. På detta vis får man inte mottagarna att känna sig lata, då de slösat bort sin tid på att sova medan flitiga kollegor redan jobbat i flera timmar. Sömn är sällan överskattat, särskilt inte i ett land där alltför många i arbetsför ålder lider av återkommande sömnproblem.

I vissa företag har man för sin del kommit överens om att möten inte inleds på eftermiddagen vid en så sen tidpunkt att det blir svårt för föräldrar med små barn att hinna hämta barnen på dagis i tid. Spelregler av detta slag ökar tydligheten och gör det lättare att skapa gränser mellan arbete, familj och fritid.

Vissa attityder och handlingar kräver förändring: om någon inbillar sig, att det faktum att MITT bord är rent är viktigare än din fritid, familjetid eller fritid. Eller om man inte längre kan eller vill koppla av under helger och lediga dagar. Nu talar jag inte om de arbetsplatser och uppdrag, där jour eller arbete under årets alla dagar är en grundläggande del, såsom sjukhus, industrianläggningar och många gånger inom kundrådgivning. En fungerande gräns mellan arbete och fritid skapas på arbetsplatser exempelvis med fungerande arbetsskiftsplanering, rättvisa semesterarrangemang och användning av flexibel arbetstid.

Jag talade för en tid sedan med en kvinna med en längre tid i affärslivet bakom sig. Hon berättade hur hon på sin tidigare arbetsplats upplevt den extremsituationen, att en rapport plingat till i e-postens brevlåda på julaftonens morgon med följande meddelande: Kan du återkomma angående denna inom ett par dagar? Detta gör en nästan mållös.

Anna Kokko (PM) är expert inom familje- och arbetslivsfrågor på Väestöliitto. Hon har varit projektchef för projektet Perheystävällinen työpaikka (En familjevänlig arbetsplats), inom ramen för vilket man har utvecklat och testat nya verktyg för att stödja familjevänliga arbetsplatser. En omfattande webbplats på temat En familjevänlig arbetsplats (på finska) finns på adressen: http://www.vaestoliitto.fi/perhe-ja-tyo/